Arkiv | Föräldralös RSS for this section

En ungdomsbok som har allt – nästan

Det är nu exakt fem dagar och 14 timmar sedan jag läste de sista raderna i Johan Ehns senaste bok Hästpojkarna och jag kommer på mig själv med att fortfarande gå runt med en saknad i kroppen. Ganska gott betyg, va?

I Hästpojkarna får vi följa två parallella berättelser, något jag inte brukar gilla, men köper rakt av i detta fall. Kanske för att man direkt förstår att de två berättelserna egentligen är en och samma – bara åtskilda av tid.

2014 har nittonåriga Anton nyss tagit studenten och bor i en liten etta i Stockholm. Han är upp över öronen förälskad i den äldre och världsvane Peter och hoppas att han snart vågar kalla honom sin pojkvän. Anton har fått jobb inom hemtjänsten och möter där den snart hundraårige Alexander Kovac som bara kommunicerar genom att dunka sin käpp i golvet. Hans vackra lägenhet står i princip oanvänd då Alexander barrikaderat sig i köket. När Anton städar hemma hos Alexander hittar han några gulnade foton på två pojkar och Anton blir genast nyfiken på vilka de är – och kanske framförallt på vilken relation de har till varandra.

I 1920-talets Tjeckoslovakien växer de föräldralösa pojkarna Sasha och Janek upp på ett barnhem. De är olika. Sasha är street smart och vältalig, medan Janek är tyst och oberäknelig, men de finns där för varandra som ingen annan. När Janek blir bestraffad rymmer de och tas snart upp av en kringfarande cirkus. Den tar dem med ut i världen och slutligen hamnar de i Berlin. Det har hunnit bli 30-tal och Berlin håller på att förändras. Snart tar nazisterna makten.

Det är något magiskt och djupt suggestivt med Hästpojkarna. Akrobatkonsterna, cirkuslivet, hästhovarna i manegen, glittret i Moulin Rouge, de rökfyllda klubbarna i Berlin och så förstås kärleken, kärleken! Ja, Hästpojkarna är nog en bok som har allt. Kärlek, spänning, glitter och svett, historia, politik, sex, brutalitet – och så en massa hästar. Det enda som saknas är väl det övernaturliga och det är jag glad för. Verkligheten är på både gott och ont fullt tillräcklig. Läs!

Stormhästen

Jag lånade hem boken Stormhästen för jag blev så dragen till historian, i och med att jag smälter av berättelser om vänskap mellan djur och människa. Jag gillade det mesta med Stormhästen, och förutom en fin berättelse var det väldigt beskrivande miljöer och karaktärer som även detta lyfte boken.

Min bokhund Agnes tycker väldigt mycket om Stormhästen!

 

Stormhästen är skriven av Nick Garlick och passar ålder från 9 år och uppåt. Varför jag rekommenderar denna bok i juletider är inte för ett juligt innehåll, men för värmen den sprider när man läser den. Den handlar både om sorg, fin vänskap och värmen mellan djur och människa, ensamhet och att bygga upp ett nytt liv. Berättelsen handlar om den ensamma pojken Flip som precis förlorat sin pappa, och hans mamma är försvunnen sen flera år tillbaka. Han har alltid varit ensam och utan vänner, utsatt av de elaka killarna på skolan som alltid mobbar och slår honom. I och med hans pappas död flyttar Flip från Amsterdam hem till pappans bror Andres och hans familj, bestående av fru och dotter, på en holländsk ö och han får testa på livet på landet. Det är en stor omställning i det nya livet som Flip måste anpassa sig till. Det hela tar en ännu större vändning en dag när Flip ser en häst kämpandes för sitt liv ute i det vilda vattnet. Utan att kunna simma kastar han sig ut för att rädda hästens liv. Detta är början på en svår, men en väldigt varm och fin kärlek och vänskap mellan Flip och hästen Storm. Förutom berättelsen mellan Flip och Storm dyker en mystiskt flicka upp i Flips närhet väldigt ofta i boken, som Flip kallar för Spökflickan då hon inte säger någonting och försvinner lika snabbt som hon dyker upp. Hon var ett mysterium tillagt i berättelsen som gjorde boken ännu svårare att lägga ifrån sig! Läs den, den kommer definitivt lämna dig med många känslor!

 

Och den eviga favoriten i juletider – Harry Potter

Förutom Stormhästen så finns det en bokserie som bara är ett måste över dessa vintriga, kalla och juliga tider. Och det är så klart Harry Potter. Utan Harry, ingen julfrid. Jag älskar dessa, både böcker och filmer, och jag inleder oftast alla vintrar med dessa. Hela historien är så full av känslor, och varje detalj är så beskrivande och de har det mesta! Vänskap, mystik, fantastiska gestalter, spänning, hög mysfaktor och så klart magi! Jag kommer aldrig att bli för gammal för Harry Potter och jag kommer heller aldrig att tröttna på de fina historierna. Jag blir lika varm, glad och lugn för varje gång jag läser (eller ser) dessa! Så gör som mig och fira in vintern (och lov) med Stormhästen och Harry Potter!

Alla sju verk av J.K Rowling att vara tacksam för!

 

/Erika

Ester Tagg och Den flygande holländaren

Så, denna bok tog mig en dag att läsa ut eftersom jag bara inte kunde lägga ifrån mig den. Varför var den så lätt att ta sig genom? Jo, helt enkelt för att jag älskar äventyr och det var en väldigt mysig berättelse. Författaren Linn Åslund har även skrivit med en språkuppbyggnad som är lätt att följa med i, och med korta kapitel vilket gjorde att man bara ville fortsätta. Illustratören Rebecka Helmersson fick också boken att kännas väldigt levande med sina svartvita illustrationer och jag fastnade minst lika mycket för de fina bilderna, som texten. Tillsammans blev det en helhet som jag verkligen gillade! Slutet fick en även att längta efter en fortsättning, så jag håller mina tummar på en del två av Esters äventyr..

          ”Idag lägger piratskeppet Den flygande holländaren till vid Nödköpings torg. Den ökända piratkaptenen Beryll Stålhjärta landar för att förse sig med mat och förnödenheter. Därefter ska hon och hennes besättning leta efter den sedan länge försvunne sjörövaren Svartskäggs legendariska skatt. En skatt som sägs finnas under ruinerna av hans nedbrunna piratnäste.”

Denna artikel i tidningen var det tecken Ester väntat på. Kan hennes föräldrar vara med på det flygande skeppet? Esters föräldrar försvann spårlöst när hon bara var en liten bebis, sedan den dagen har hon bott på Silverskedens barnhem. Allt hon har kvar av sina föräldrar är en bit av en (vad hon alltid trott) skattkarta där det är en bild av exakt samma flygande skepp som i artikeln.
Ester tänker vara på torget när Den flygande holländaren landar, och hon tänker komma ombord till varje pris. Även om det betyder att hon måste rymma från Silverskeden och den stränga föreståndarinnan tant Stella som har helt andra planer för Esters framtid. Hon måste veta sanningen om sina föräldrar, och skattkartan. Kommer hon att lyckas? Vad är det för hemligheter som gömmer sig ombord på skeppet?

Rekommenderar varmt alla er där ute att följa med Ester på hennes äventyr! Ni kommer inte ångra er!

/Erika