Betongrosor

Omslag: Natur & Kultur

Angie Thomas debutroman The hate u give (som skrivits om här och här), om rasismen och polisvåldet i USA, blev en stor succé och har även filmatiserats (har du inte läst den rekommenderar jag den!). Hennes senaste roman, Betongrosor (2021), utspelar sig 20 år tidigare och är berättelsen om Starrs (huvudpersonen i The hate u give) pappas uppväxt.

Maverick har precis fyllt 17 år. Sedan hans pappa åkte in i fängelse för nio år sedan, bor han ensam med sin mamma. Mavericks pappa är en ”Original gangster”, dvs den högsta rangen inom gänghierarkin, i det sedan länge etablerade och respekterade gatugänget King Lords som ägnar sig åt droghandel. För att skydda sin son har Mavericks pappa sett till att även Maverick är en gängmedlem. Mavericks mamma tror att han bara är en medlem, typ hang around, utan någon roll och funktion i gänget, men i själva verket är Maverick en ”Li´l Homie”. ”Li´l Homies” jobbar under ”Big Homies” och har rätt att sälja gräs. Gräs ger dock inte så stora pengar så i hemlighet har Maverick gått bakom ryggen på sin ”Big Homie” och även börjat langa tyngre droger, något bara hans bäste vän och flickvän känner till. Maverick älskar sin flickvän Lisa över allt annat. Trots det har han dolt en hemlighet även för henne. När de tog en paus var han nämligen tillsammans med en annan tjej. EN GÅNG. Och de hade kondom. Men en gång är ju som bekant allt som krävs. Inget Maverick hittills upplevt har kunnat förbereda honom på den utmaning han kommer möta nu. Hur ska de två världarna kunna integreras? Bör de ens det?

Betongrosor är en bok om att tvingas ta ansvar för någon annan, om villkorslös kärlek och kampen för att bli en bättre människa för den man älskar. (Man behöver inte ha läst The hate u give för att läsa Betongrosor, men jag skulle inte bli förvånad om du blir sugen på att göra det efteråt!)

Bilderbok om samtycke

Omslag: Idus förlag

Theo är en omtyckt liten kille som ofta får ta emot omgivningens kärlek i form av kramar. Pappas kramar som är varma och luktar rostat bröd. Hunden Prickens hoppiga kramar. Kompisen Joses klibbiga kramar. Härligt va? Nja. För varje kram Theo får känner han sig mer och mer obekväm. Alla kramar är inte välkomna och ingen frågar om Theo faktiskt vill kramas. Han surnar till: Inga fler kramar! Han har fått nog och sätter sig och skriver ihop några kramregler, bland annat att vuxna inte ska krama alla barn de ser. När han en stund senare blir sugen på att krama sin nalle inser han att nalle kanske också är trött på kramar. Kanske är det bäst att alltid fråga först?

Inga fler kramar av Yvonne Pearson är en bilderbok om samtycke. Om rätten att bestämma över sin egen kropp och att själv sätta gränser – oavsett vilken relation man har till den andre – sådant som man som vuxen förhoppningsvis tar för självklart, men som allt för ofta glöms bort när det gäller barn. Inga fler kramar är både pedagogisk och varm. Som vuxen kanske den kan upplevas som övertydlig, men för de mindre barnen blir den förmodligen tydlig. Och visst är det så att vikten av samtycke inte kan sägas för många gånger eller på för många olika sätt?

Säg något

Omslag: Natur & Kultur

Tidigare i år tilldelades den amerikanska författaren Laurie Halse Anderson ALMA-priset, detta trots att bara två av hennes böcker har översatts till svenska. -99 kom hennes genombrott med ungdomsromanen Speak som några år senare gavs ut på svenska med titeln Säg något. En bok som i USA är bannlyst på flera skolor och bibliotek.

13-åriga Melinda har precis börjat high school, men trots att alla hennes tidigare vänner och klasskamrater också går på den nya skolan är Melinda helt ensam. Ingen vill sätta sig bredvid henne på bussen. Ingen vill äta tillsammans med henne i matsalen. Ingen pratar med henne, men alla pratar om henne. Hennes tidigare bästa vän Rachelle skyr henne som pesten och har istället vänt sig 100 % till utbytesstudenterna. Grupperingarna på skolan är allt. Tillhör du ingen grupp, finns du inte.

Snart blir Melinda upplockad av en annan flicka som inte heller tillhör någon grupp. Heather är nyinflyttad och ser det som sitt livsmål att bli populär på skolan. Hon kan inte förstå varför Melinda är utstött och det kan till en början inte vi läsare heller. Men vi förstår att något har hänt. Något som har med en fest att göra. Att Melinda har gjort något dumt. Något oförlåtligt.

Säg något är en bok om skuld, skam och victim blaming. Om vikten av att våga tala – även om det som ingen vill höra. Ämnet är lika relevant idag som när boken kom för 24 år sedan (och kanske just därför betraktas den av vissa som farlig?). Trots allvaret är Säg något en bok med humor. Förvisso svart som natten. Men hur kan den bli annat när man som 13-åring redan genomskådat hela det löjliga skådespel som pågår i skolan, i hemmet, i samhället? Jag njuter av Melindas sarkasm och den bär mig genom berättelsen. Blev hon inte bjuden på den här festen heller? Nej just det. ”Det är knappt jag blir bjuden på min egen begravning, så dåligt rykte har jag”.

De tar allt ifrån mig

Omslag: Bonnier Carlsen

Frida är 15 år och en lika skicklig skytt som sin mamma, jaktlagets ledare sedan tio år tillbaka. Hösten närmar sig och med den älgjakten. För första gången ska Frida få delta och hon är mer än redo. Men så uppenbarar sig något. Gula ögon lyser mellan de mörka trädstammarna. Frida är den första som ser den, men det förstår hon inte. Inte förrän Länsstyrelsen plötsligt visar intresse för den annars bortglömda byn ”Marken” i de nordliga skogarna. Länsstyrelsen är där för att blåsa av jakten. Ett mystiskt djur har nämligen synts till i skogarna och det måste till varje pris skyddas.

Besvikelsen och ilskan är stor i byn. Jakten är det enda vi har kvar. Ska de ta detta ifrån oss också? Frustrationen växer och med den kraven på jaktlagets ledare att göra något. Frida blir vittne till när gruppen fattar ett dåligt beslut. Ett beslut som får det att knyta sig i magen på den unga jägaren. Hon har ju sett in i de där stora ögonen…

Samtidigt dyker en annan främling upp. Frej. Från Stockholm. Han har smala jeans, nagellack och äter inte kött. Frej betraktas med lika omilda ögon som det mystiska djuret i skogen, men Frida dras till Frej. Det är bäddat för konflikt och ställningstaganden. Och att hitta sig själv på vägen till vuxenlivet.

De tar allt ifrån mig är Linda Jones andra ungdomsroman. Hennes debutroman Bete sig gav henne Norrlands litteraturpris och även den utspelar sig i norra Sverige.

Läskigt i sommarvärmen

Omslag: Argasso

Nu är äntligen sommaren, värmen och det (förmodligen) efterlängtade sommarlovet här! När jag tänker sommarlov tänker jag frihet, sand mellan tårna och såklart riktigt spännande böcker! Och av någon outgrundlig anledning har jag alltid tyckt att läskiga berättelser gör sig bäst i solsken…

Häxträdet är en samling korta och kusliga berättelser skrivna av Louise Cooper. Boken innehåller 22 noveller/dikter som passar modiga barn. Själv har jag högläst boken för min 9-åring (som är en mycket kräsen läsare) och vi har flera gånger båda sagt ”hu” på slutet. Vissa berättelser är riktigt otäcka medan andra är lite snällare. Sonens favoriter var ”Kurragömma” och ”Husflytt” eftersom han har en släng av klaustrofobi och min favorit var ”Monster” eftersom jag blev så överraskad av slutet. Det korta formatet gör det lätt att få in läsningen utan att man behöver avsätta så mycket tid. Så varför inte pausa badandet en stund, äta en glass och läsa en kort skräckis i solskenet?

För den som vill ha mer finns fler novellsamlingar i samma serie. Rekommenderad ålder från tio år enligt förlaget.

Okänd pärla av känd författare

Omslag: Rabén&Sjögren

Varje år är närmare fyra procent av barnen i Sverige med om att deras föräldrar separerar och vart fjärde barn i Sverige har föräldrar som har separerat (SCB). Som vuxen lyfter man kanske inte på ögonbrynen för det. Separationer är ju ”så vanliga”. Men bara för att de är vanliga, betyder det inte att de inte är en stor sak. I de flesta fall innebär de att barnets liv för alltid förändras och innan det nya livet tagit form uppstår en tid av ovisshet.

1971 debuterade Alfons Åbergs ”mamma” Gunilla Bergström med boken ”Mias pappa flyttar”. Hon ville lyfta barnperspektivet i debatten om skilsmässor (som hade sin boom på 70-talet). Det gör hon med den äran. I boken skildras sjuåriga Mias perspektiv på en skilsmässa. Boken utspelar sig under ett år där varje årstid fått sitt kapitel. Mia tycker om båda sina föräldrar. Båda är fina på sitt sätt och deras egenskaper kompletterar, ur Mias perspektiv, varandra. Men de bråkar. Mia förstår inte varför eller om vad, men det gör henne ledsen. Föräldrarna försöker skydda henne genom att hålla henne utanför och det gör att samtalen uteblir. En dag säger hennes pappa helt sonika att han ska packa och snart är han borta.

Jag läste boken tillsammans med min snart sjuåriga dotter (som själv är ett av alla dessa skilsmässobarn). Hon tyckte det var väldigt konstigt (och dumt!) att Mia inte kunde bo lika mycket hos sin pappa som sin mamma. Och ja, det här är, som sagt, en bok från 70-talet. Just därför ledde den till ett fint och intressant samtal om värderingar, samhällsutveckling och barnens vs. föräldrarnas perspektiv vid en separation

Tonen känns väl igen från böckerna om Alfons. Det är varken fyrverkerier eller färdigpacketerade slutsatser. Ändå är det stor dramatik, det stora i det lilla (eller i detta fallet, kanske tvärtom?). Det öppnar upp för barnets egna tankar och även om ämnet är tungt överger inte Bergström oss läsare. Det finns ljus.

Vem är good och vem är bad?

Omslag: Lilla Piratförlaget

Evies syster har precis gift sig med a good man. Hade Evies mamma och mormor fått bestämma hade Evie också lagt tid på att hitta a good man, d.v.s. ”en som inte sticker”, d.v.s. motsatsen till Evies pappa (var han nu är?). Men Evie är inte så intresserad av det. Hon är nämligen själv ingen good girl och det är inte någon av hennes vänner heller. De har för mycket smink, för korta kjolar och för dåliga betyg för att någonsin blandas ihop med de fina flickorna från andra sidan stan. Evie och hennes vänner hatar dem som pesten och känslan är ömsesidig.

En sen kväll, skild från sina vänner, är Evie plötsligt på väg att utsättas för något riktigt hemskt. Den som kommer till hennes undsättning är oväntat en av dessa good girls. Den kvällens fruktansvärda händelser knyter ett särskilt band mellan Evie och den andra flickan. Hon, Diane, har precis flyttat från den fina stadsdelen till Evies del av stan och börjat i skolan där. Trots att de två flickorna är som hämtade ur skilda världar känner sig Evie skyldig att hjälpa henne. Det första hon gör är förstås att presentera henne för sina vänner. När Diane slår sig ner i skolkafeterians bord vid Evie och hennes vänner, är det uppenbart att hennes pastellfärgade klänning är för välstruken, hennes hår för glansigt och hennes leende alldeles för brett…

Det som följer på detta är ett välskrivet, spännande och nyanserat drama om lojalitet, frigörelse och fördomar. Successivt luckras gränsen mellan good and bad upp och trots att vi befinner oss i Texas på 60-talet är frågeställningarna brännaktuella.

Bad girls är skriven av Jennifer Mathieu och släpptes på svenska 2022. Mathieu har tidigare skrivit Moxie som också blivit netflixfilm.

Äggstra kul med påsklov

Ett säkert vårtecken (oavsett väder) är ju att påsklovsveckan är här och för den som inte planerat att dra till Blåkulla redan idag anordnar kommunen flera lovaktiviteter för barn och unga. Det blir flera tillfällen till pyssel/skapande bland annat tillsammans med Lyckliga gatorna, både i Kulturhuset Ängeln och i Godsmagasinet. Biblioteket bjuder in till sagoläsning med efterföljande skaparverkstad och Kulturskolan i samarbete med Lyckliga gatorna välkomnar till Öppen Kulturskola där du bland annat får tillfälle att prova på att spela musik, teater eller slöjda. Kom och programmera ett äggjaktspel, häng på Perrongen eller ta en tur med skridskorna i isarenan eller ishallen.

För mer information kika i evenemangskalendern på https://www.katrineholm.se/evenemangskalendern/evenemang-under-lovet.html eller hämta en folder i informationsdisken på biblioteket.

På torsdag publicerar jag ett inlägg om en äggstra bra ungdomsbok jag precis har läst (ja, jag var tvungen att skriva ”äggstra” en gång till 😉). Ha en fin vecka nu! 💐☀

Novellsamling om första gången

Orden ”första gången” har kanske blivit synonymt med en särskild sorts aktivitet och att uppleva, beskriva eller läsa om den är ju nog så lockande. Men det finns ju faktiskt en första gång för allt. I denna novellsamling skriver elva författare varsin novell på temat ”första gången” och det är allt från första begravningen, första dumpen och första besattheten till ja…”första gången”. Jag är särskilt förtjust i noveller eftersom de ofta är väldigt välskrivna, täta och, om man har tur, även med en bra twist på slutet. Denna novellsamling gjorde mig inte besviken. Däremot blev jag lite avis på alla er som har så många första gången kvar. Tidsmaskin, någon?

Samlingen heter Första gången – elva noveller och är utgiven på B Wahlströms förlag. Bland författarna finns bl a Johanna Schreiber, Elsa Billgren och Christina Lindström. Det är ett tough choice, men favoriten är nog ändå Besessen av Mattias Edvardsson.

Som en klassisk skräckfilm

Inget är väl så klassiskt läskigt som att någon flyttar in i ett nytt (givetvis gammalt) hus? Hemmet, som ju ska vara vår mest trygga och bekanta plats, förvandlas plötsligt till något främmande eller till och med hotfullt. I Giftig rök har författaren Jackson adderat ytterligare utsatthet genom att placera huset på en övergiven gata i en märklig spökstad.

När Marigolds mamma får ett konstnärsstipendium som innebär gratis boende i tre år tar familjen möjligheten till den nystart de så väl behöver. Marigold är den som orsakat behovet av nystart genom sitt drogmissbruk med efterföljande katastrof. Med stor entusiasm lämnar familjen det soliga Kalifornien och beger sig till den okända lilla staden Cedarville. Men de har knappt hunnit parkera på uppfarten innan den olustiga känslan infinner sig. Var är alla människor? Varför vägrar hantverkarna gå ner i källaren? Och vad är det för otäck lukt som då och då sprider sig i huset? Snart har Marigolds styvsyster fått en låtsaskompis. En äldre dam som påstår att det är hennes hus.

Giftig rök är både en fantasieggande spökhistoria och en välskriven ungdomsroman om kärlek, skolhierarkier och utmaningar i ”moderna familjer”. Jackson skriver okomplicerat utan att det blir ytligt och ofta kommer jag på mig själv med att tänka ”den här scenen skulle göra sig bra på film”.