Arkiv | Mysterium RSS for this section

Diamanttjuvar på Titanic

Häng med tvillingarna Mia och Stella på en spännande tidsresa.

Med hjälp av ett mystiskt klot de hittar hos sin mormor tar elvaåringarna sig tillbaka till 1912 och hamnar på det stora fartyget Titanic. De trängs på undre däck med de som reser tredje klass. På övre däck finns de rika passagerarna som reser i lyx. Av en händelse blir flickorna uppbjudna dit och samtidigt stjäls ett diamanthalsband. Mia och Stella blir snabbt misstänkta för att ha något med det att göra. Ska de hinna reda ut vad som hänt innan fartyget förliser? Och vad betyder väl ett halsband när människor inte har långt kvar att leva. För trots att tvillingarna har sitt magiska klot som står på det godas sida kan de inte förhindra katastrofen. Men de gör allt de kan för att ändra några saker till det bättre och för att rädda fler liv.

Författaren Carolina Miilus-Larsen har på knappt 115 sidor skapat ett äventyr som är lätt att sluka och säkert kan få läsaren att vilja ta reda på mer om det hemska som drabbade de som reste med Titanic.

Diamanttjuvar på Titanic är första fristående delen i en triologi. Så det kommer fler chanser till tidsresor!

/Annika

Annonser

Gökungen

För ungefär ett år sedan läste jag Frances Hardinges bok Lögnernas träd och älskade den. Så vansinnigt bra skriven. Inte bara jag gillade, Björn som också skriver här på bloggen gav tummen upp.

Vilket fall köpte biblioteket in den nyss översatta Gökungen, som Hardinge också skrivit, och jag läste den så fort den kom. Oj  oj oj!

11-åriga Tris vet inte vad som hänt och knappt ens vem hon är när hon vaknar i en säng. Alla verkar oroliga och det pratas om hur hon hittats blöt vid en sjö och sedan varit sjuk. Tris vet ingenting annat än att allt känns… fel. Hennes 9-åriga lillasyster verkar rädd för henne och föräldrarna håller viskande samtal i andra rum. För att få ledtrådar uppmanas Tris läsa sina dagböcker, men de visar sig ha alla sidor utrivna. I Tris mage river dessutom en enorm hunger, hon verkar inte kunna bli mätt hur mycket hon än äter.

Hardinge levererar igen! Gökungen är mer skruvad, innehåller mer magi, mer märkligheter än Lögnernas träd och jag älskade det. Hade en lång utläggning för en kollega om alla vändningar i boken och det faktum att jag trodde saker som sedan visade sig vara helt fel! Boken överraskade mig och sådant älskar jag!!

Fantastisk författare Frances Hardinge! Vill läsa allt hon skrivit!

Du som gillar böcker som är svåra, böcker som tar tid på sig och går oväntade vägar du kommer att gilla Gökungen och jag jag är jätteglad över att ha fått läsa en superbra bok!

/Karolina

Sköldpaddor hela vägen ner

Det känns som en ganska stor händelse när det kommer en ny bok av John Green, särskilt efter att Förr eller senare exploderar jag blev en sådan succé. Fem år senare kommer en nyskriven bok (det har släppts fler på svenska, men de skrevs innan Förr eller senare…), med den intressanta titeln Sköldpaddor hela vägen ner.

I centrum för den här historien står Aza Holmes, en bakterierädd tonåring som försöker klara av livet så gott det går, och hennes pratglada kompis Daisy Ramirez, med Star Wars-fan fiction som hobby. När en mycket förmögen affärsman försvinner och en hittelön utlyses för den som hittar honom föreslår Daisy att Aza ska ta kontakt med affärsmannens son, Davis. Aza har typ haft en flört med Davis, och Daisy tycker att det är en perfekt startpunkt för att få reda på mer information och kuna leta reda på affärsmannen.

Det blir inte så lätt. Aza försöker, men blir mer dragen till Davis, samtidigt som hon slåss med sin bakterierädsla, som gör det svårt för henne att ens röra andra.

John Green är duktig på att skriva dialog. Långa stycken av boken är karaktärerna som pratar med varandra, vänder på världen runt sig och försöker förstå den, varandra och sig själva. Green är bra på att skriva karaktärer så att de blir hela människor. Azas bakterieskräck verkar i början överdriven, nästan komisk, men ju längre historien går, desto tydligare blir det hur jobbigt hon har det. Daisys fan fiction får också en djupare mening genom historien.

Precis som John Greens andra böcker är det en mycket väl genomarbetad historia. Har du läst John Green tidigare har du en mycket bra bok framför dig. Har du inte läst honom är det här ett lika bra ställe som något att börja.

//Björn

Den försvunna diamanten

En dag när Lilja passar sina småbröder låter hon dem göra stentavlor. Det innebär att hon hämtar grus och stenar från en hög ute på gatan, lägger det  i en skål, tar fram papperstallrikar och häller lim på dem. Sedan får bröderna sätta fast stenarna i ett fint mönster. Under tiden får Lilja en lugn stund att läsa i sin bok! Men just den här dagen händer något spännande så att hon får avbryta sin läsning. Brorsan som kallas Pluppen hittar en diamant bland alla stenar. Och man kan ju fråga sig hur den hamnat där och vems det är? Kan det vara veterinärens, som tidigare bodde på gatan och som tog dit den stora högen med grus och stenar? Självklart vill Lilja lämna tillbaka diamanten till den rätta ägaren. Men hur kan man träffa veterinären utan att ha ett sjukt djur vid sin sida? Mysterium är till för lösas enligt detektiven Lilja Lind. Men det här är klurigt!

Den försvunna diamanten av Susanna Lönnqvist är lagom spännande och perfekt för dig som som läst alla Lasse-Majas detektivböcker. Men naturligtvis också för dig som gillar deckare.

/Veronica

Vålnadens röst

Jag och min dotter har precis läst en bok som heter Vålnadens röst. Det är första delen i en ny serie av Johan Rundberg som heter Häxknuten. Den handlar om Sebbe som mot sin vilja har fått följa med sin mamma till ett risigt gammalt hotell. Hans mamma är skådespelare och ska spela en av huvudrollerna i en film som spelas in på hotellet. Valnadens_rost_omslagDet visar sig ganska omgående att tiden på filminspelningen inte kommer att bli så långtråkig som han förväntat sig. Under en middag så slocknar allt ljus och en iskall vind drar genom rummet. Flera mystiska saker händer och inspelningarna går verkligen inte så bra som de borde. Färgerna i en tagning blir omvända, något de först tror beror på kameran. Men Sebbe har samma problem på en snutt han filmade med mobilkameran när ljuset slocknade och är inte övertygad om att problemet är tekniskt. Konstigheterna slutar inte där, de blir tvungna att ta om flera scener då de inte går att använda av olika anledningar. Det verkar nästan som om det är någon, eller något, som försöker förstöra hela inspelningen. Sebbe hittar två nya vänner på hotellet, den ena spelar dotter till hans mamma och den andra är son till en av skådespelarna. Tillsammans börjar de försöka klura ut vad det är som pågår.

Jag måste säga att jag verkligen gillar den här boken. Den är spännande, ryslig och rolig. Sebbe är en fyndig kille vars kommentarer fick mig att skratta högt flera gånger. Det är inte ofta en och samma bok får mig att både skratta och rysa. Både jag och min dotter ser fram emot nästa del i serien.

/Janette

Om jag försvann

Tolvåriga Mila och hennes pappa Gil reser från England till USA för att hälsa på Gils barndomsvän Matthew. När de kommer fram visar det sig att han har försvunnit spårlöst från fru och son. Tillsammans med Matthews hund Honey ger sig Mila och Gil av på en road trip för att försöka hitta Matthew. Mila har förmågan att läsa av vad personer egentligen tänker, och de känner att hon vore bra att ha med på resan. På vägen lär de sig mer om sig själva, varandra, och Mila lär sig dessutom mer om vuxenvärlden och hur människor är än vad hon tänkt sig.

Den här boken var inte den lättaste att komma in i. Mila ska vara tolv i boken, men känns äldre. Hon har väldigt ”vuxna”, iakttagande observationer på omvärlden och känns i dialog och tänkande några år äldre. Att repliker i boken inte är markerade på något sätt tog också ett tag för mig att vänja mig vid. Det som är bra är Gils och Milas förhållande. Det känns faktiskt uppfriskande med en far/dotter-relation där de uppenbart är fästa vid varandra och kommer överens (dessutom kommer de båda överens med mamman, Marieka, som dock inte är med på resan).

Själva historien är en road trip/utvecklingsroman, där sökandet efter pappans vän Matthew hela tiden är centralt. Under färden lär sig framförallt Mila en hel del om hur människor är och att även den som gjort ont kan ha gott i sig. Pappan Gil lär sig också mer om sin dotter. Meg Rosoffs prosa är bra, den vågar använda bisatser, svårare ord: det här är young adult som tar läsaren på allvar och inte förenklar språket eller historien. Ett litet minus kan en eventuellt ge för att Mila känns äldre än sina tolv år under hela historien, men på något sätt passar det. Det är inga vanliga människor det handlar om. Ändå är de som vem som helst, med både ilska, glädje och sorg i sig. En väl sammansatt bok.

//Björn

Wink, Poppy, Midnight

En historia, tre huvudpersoner. Den ena är Midnight, nyinflyttad bredvid familjen Bell. Den andra är Poppy, tjejen han älskade och nu försöker göra sig fri från. Den tredje är Wink Bell, Midnights granne och del av den märkliga familjen Bell. Wink menar att Midnight är historiens hjälte. Och finns det en hjälte finns det en skurk, och någon som sitter inne med hemligheter. Men vem är egentligen vem?

Wink, Poppy, Midnight börjar långsamt. Boken berättas av alla tre huvudfigurerna. Ganska snart var jag fast i historien om den mystiska familjen Bell och Poppy, som trivs med att utnyttja alla runt sig. Midnight börjar också långsamt förstå vad som händer runt omkring honom. När Poppy och hennes gäng trakasserar Wink bestämmer sig Midnight för att han fått nog av Poppy. Men det kan vara så att han och Wink måste göra en specifik sak för att Poppy ska låta dem vara ifred.

Jag gillar sättet boken är skriven på. Wink, Poppy och Midnight har sina kapitel där de är berättare. För varje kapitel får en veta lite mer om dem, ledtrådar om dem själva och små delar av historien rullas upp. Alla tre karaktärerna har sin egen röst, sitt eget sätt att prata och agera. De har också sina egna mål med historien. Efter inledningen blir boken mer och mer spännande. Den har ett överraskande slut, som verkligen passar bokens uppbyggnad. En riktigt bra bok att sträckläsa och fundera över!

//Björn

En väktares bekännelser

Jag tycker En väktares bekännelser har en sjukt tråkig framsida. Tycker dessutom titeln är intetsägande. Hade inte mitt Instagram-flöde uppmanat, tvivlar jag på att jag plockat upp den. Tur då att det finns tipsare på socialamedier!

Stockholm är fullproppat med tomtar, troll, vättar och älvor. De kallas rådare och allt som oftast lever de i fred och harmoni med människorna. Kanske mest för att människor inte ser dem alls, och det är tack vare väktare. Tilda är väktare, liksom hennes mormor och just nu har Tilda fulla ansvaret för Stockholms rådare eftersom mormor är i Norrland och bråkar med jättarna där. Mormor anser det vara en Plikt! Tilda lutar dock åt att vara väktare är lika med ett otacksamt jobb med noll betalning. Särskilt nu när hon ska sköta allt. Plus gå i skolan! Och i skolan finns bästisen som börjar surna till över Tildas undvikande svar och beteende. Där finns också Hakim med ögon som gör Tilda knäsvag, men även himla Natta. Natta som är graciös och vacker och Hakims vackra ögon tittar på allt för ofta.

Sen börjar barn försvinna. Och skolans källare blir invaderad av jordvättar och mormor slutar svara i telefonen. Livet som väktare alltså! Inte lätt!

Jag gillade den här boken mycket. Den var underhållande och full av bra detaljer som förklarar exempelvis varför rådare verkar föredra storstäder. En väktares bekännelser är helt enkelt väldigt bra fantasy (eller kanske magisk realism?) och jag tycker att det är extra kul att läsa om en stad jag besöker på regelbunden basis.

/Karolina

Olyckornas tid

Vi höjer glase9127147525n för olyckssäsongen

för den underjordiska strömmen där själarna sjunker

för blåmärken, hemligheter, minnen och spöken

i ännu en skål för flodens väg.

Med den ramsan börjar Moïra Fowley-Doyles debutbok Olyckornas tid. Caras familj har det svårt varje oktober. Då inträffar den tiden som familjen kallar för ”olyckornas tid”. Under varje oktober skadar sig familjen på olika sätt, det kan vara fingrar som kläms i en bildörr eller någon slinter med en kniv och skär sig. Ibland har värre saker än små skador hänt. Cara försöker att inte tänka för mycket på olyckorna, hon är rädd att andra ska se hennes familj som konstiga.

Tillsammans med sin syster Alice, halvbror Sam och deras gemensamma kompis Bea försöker de leva så normalt de kan under olyckornas tid. Cara börjar också fundera på varför det är som det är, varför hennes familj skadar sig så mycket vid en viss tidpunkt på året. Hennes sökande leder henne bakåt i tiden, ner i familjens hemligheter.

Olyckornas tid har ett långsamt, trevande tempo som verkligen suger tag i läsaren. Det blir helt enkelt inte tråkigt. Jag blev helt inne i boken när jag läste den; jag vill så gärna veta hur det ska gå för karaktärerna, och om olyckornas tid verkligen enbart beror på olyckor. Personerna känns verkliga och inte som karaktärer i en bok. Det här blir en författare att hålla koll på. En imponerande debut!

 

//Björn

Boet

9163887762Boet, en bok skriven av Kenneth Oppel, är en sådan där bok som lockade mig bara med framsidan. Det är insidan av en bikupa, som blänker i guldfärg. Klart en blir nyfiken på en sådan bok!

Och jag är glad att jag blev det, för det här är riktigt bra. Boken handlar om Steve och hans familj. Steve och hans lillasyster Nicole har precis fått en lillebror, men bebisen är sjuk, och familjen måste åka fram och tillbaka till sjukhuset med honom för tester. Prognosen är inte god alls.

I sina drömmar får Steve besök av varelser som han tror är änglar. De säger sig kunna hjälpa hela familjen. Varelserna vill göra en ny bebis och byta ut den mot den gamla, sjuka. Eftersom det är en dröm känner Steve att han inte har någonting att förlora, så han tackar jag till att de ska göra en ny bebis. När han senare börjar ångra sig och inte vill byta ut bebisen säger varelserna att det inte går att ångra sig, utan det som de har börjat kommer de att göra klart. Kanske är drömmarna en del av verkligheten?

Boken börjar stillsamt, men spänningen stegras i takt med att Steve inser att han inte kommer ur avtalet han ingått med varelserna. Han får svårare att veta om det som händer är verkligt eller dela av hans drömmar. Boken lyckas vara både spännande, skrämmande och ett drama om en sjuk lillebror. Jag har inte läst någon annan av Kenneth Oppels böcker, men det här gör mig definitivt nyfiken på att läsa mer av honom. Rekommenderas varmt!

Nämnas bör också Jon Klassens stämningsfulla illustrationer, samt Kristoffer Leandoers suveräna översättning.

//Björn