Gruvan

Sara Lövestam är en av mina favoritförfattare av ungdomsböcker och när hennes nya bok Gruvan kom var jag såklart tvungen att läsa den direkt. Boken handlar om Ellen som tillsammans med sin pappa, hans flickvän och sina syskon bor i en stuga på Utö under sommaren. När vi kommer in i berättelsen har hon bestämt sig för att sova en natt i det lilla skjulet som står på tomten och syskonen gör allt de kan för att skrämma henne. Trots att de pratar om Utöskräcken och hur han tittar in genom fönster och tar sig in genom väggar så sover hon ändå i skjulet. Efter en natt full av rädsla och oljud så hittar hon en gömd dagbok i väggen. Det är tolvåriga Anton som skrivit dagboken och året han skrev den är 1848. Den är skriven med snirklig skrivstil och Ellen får verkligen anstränga sig för att tyda skriften i början men eftersom Antons berättelse är så spännande så går det lättare och lättare. Hon får lära känna pojken genom att följa hans historia i boken. Tiden han levde i är helt annorlunda mot den hon lever i. Barnen fick hjälpa till att arbeta i järngruvan och det var inte alls många som kunde utbilda sig. Antons högsta önskan var att bli författare men tanken var att han skulle ner och arbeta i gruvan där hans pappa arbetade. Vissa saker var precis som de är idag ändå, det fanns människor som tyckte att de var bättre än andra. Människor som behandlade andra illa. Anton råkar ut för en sådan person som rycker hans önskan om att utbilda sig ur hans händer. Ellen blir helt tagen av Antons berättelse och upptäcker att det finns ett mysterium i den. Ett mysterium som hon kanske skulle kunna lösa.

Jag gillade verkligen den här boken. Det var spännande att följa Ellas vardag med jobbiga syskon och sorgen över att hennes föräldrar skiljt sig och splittrat familjen, samtidigt som man fick läsa om Antons liv. En spännande berättelse i två parallella tider!

/Janette